Börjar dagen med att läsa tidningen i sängen tillsammans med min älskade Claes och Casper... Men Casper förvandlade den mysiga morgonläsningen till lätt tendens till huvudvärk..
Efter att i 5 minuter läst till och från går jag ut i badrummet med Casper och tvättar bort trycksvärtan från hans händer och ansikte.
Då vaknar Benjamin och Adrian, dags att göra frukost, när det är avklarat och barnen hunnit bråka och blivit samms 3-4 gånger tar Classe med de stora till firman för att tvätta bilen.
Jag stannar hemma och dammsuger med det lilla vilddjuret som tror att han kan ligga över dammsugaren under tiden jag städar, mm vad bra det går..
En timme har gått och hela familjen är samlad igen..
Benjamin sätter på tv-spelet och får ett utbrott för att han inte klarar banan... - Fan snart kastar jag ut det där spelet..tänker jag lugnt för mig själv...
Klockan är då bara 12:30 vill inte ens tänka på resten av dagen..
Väckte Benjamin 07:00...
Tog fram kläder och såg då hur mycket han vuxit under sommaren, byxorna var för korta. Tur att man är shopping galen så han hade de nya jag köpte i går.
Efter morgonens ritualer med frukost och allt så gick han till skolan 07:50, han börjar 08:20 så då borde han väl hinna, trotts spännande saker på vägen.
Tänk vad fört tiden går, första klass och går själv till skolan.
Om sju är sitter man här igen men då är det Casper som börjat ettan och man undrar var åren gick i väg.
Adrian ligger fortfrande och sover och Casper ska sova nu efter att ha vinkat av storebror..
Undrar vad jag ska hitta på under tiden, TVÄTTA kanske....
Hur bär man sig åt när man helt plötsligt står maktlös och ska slåss mot något som droger och missbruk?
I vilken ände börjar man när man under en så lång tid bara stått och tittat på och någonstans trott att det ska lösa sig?
Varför vet man nu varken in eller ut när man annars har svar på allt och inget.
Där jag befinner mig nu finns så mycket känslor och vemod inblandat så jag inte vet åt vilket håll jag ska börja
När den lilla varelse som du alltid velat skydda från allt och alla helt plötsligt blivit stor och tappat kontollen, hur gör du då för att skydda honom?
Varför blir det så svårt bara för att det handlar om dig liiebror...
Du har bett mig om hjälp och jag har inte en jävla aning om vad jag ska göra!
Började lungt med att jag lovade Adrian en liten present, han ville då ha en bil... Det var ju inget med det .
Men så kom han med bilen han ville ha bara 300 kronor.
- Nej Adrian den bilen är för dyr, du får ta en annan, en lite mindre.
Då helt plötsligt hörde hela City Gross att vi var där och handlade.Efter ett mindre utbrott innefattande gap och skrik så hittde han till slut en mindre bil och betydligt billigare.
Underbart, tänkte jag, då går det snabbt och lätt att handla nu.
Men underbart är kort då han skulle kör rally med sin bil över och geom hyllorna med mat...
Halvägs klara bara brödet och blöjor kvar, Adrian går precis bakom mig då vi passerar en ställning med öronsnäckor till mp3 spelare.
Kras säger det bakom mig och vad hände?
Jo Adrian körde rally med bilen genom ställningen och det bara yrde öronsnäckor!
Tog då lilla gull hjärtat i handen och låtsades som inget och gick fort till kassan.
I kön blir lillebror hungrig och börjár skrika, mm vad underbart det är att handla med barnen - varför gör jag det inte oftare frågar jag mig...
Huvudet känns tyngre än vanligt...
Har jobbat i natt och sömnen blev det ju sådär med i dag, men jag ska inte klaga.
Casper sover och Classse jobbar= tyst här hemma. Skulle egentligen slänga mig i soffan några minuter men med risk för att då inte vakna mer i dag, avstår jag.
Nej är för trött för menoarer i DAG.
Efter att nu ha tillbringat 9 timmar arbetet vill jag inget hellre än att gå hem.
Känns som man varit har i 18 timmar.
-Det har ramlats.. någon har kol= lungsjukdom vilket innefattar mycket svårt att andas, det är bra att röka då...
Någon tycker inte att man behöver sova på natten, så istället ligger man på larmklockan en hel natt.
Det är ju inget stressande när man samtidgt som man försöker lunga den stackren med kol och andnings svårigheter har en larm telefon som tjuter och vibrerar i fickan... Det pågick bara i 2 timmar, det är ju ingenting 4 på morgonen och i samma veva ska en stackare ramla ur sängen i andra sidan huset men det var ju skönt med en frisk promenad mitt i allt. För ni ska ju inte tro att man kan gå dit innifrån, nej nej.. det renoveras ju lite också så mitten av huset är igenbommat!! SMART
Då har man avreagerat sig lite innan man ska hem till nästa... kaos
8:00 vaknade av att casper låg och tjattra med sig själv i sängen, (inte så konstigt jag sov ju...så det fanns ju ingen annan att prata med) himmlen blå och solen stålade. Dagen kunde inte ha börjat bättre.
Tillbringade 4 timmar på stranden och solade och badade med männen i mitt liv.. dvs Casper och Claes. Började med att jag blev smått irriterad på ett standtält jag köpt som jag inte kunde sätta i hop, det blev ju självklart Classes fel..
Men det löste sig ju med tältet sen...bara man andas lite och blir lite mindre hysterisk!
Men efter 30 minuter började det första tecknet på att Classe blivit rastlös av att bara ligga... som han kallade det ,
-för det är ju farligt att ta det lite lungt i bland..
Efter ytterligate en timme kom repliken
- Det är inte min grej att bara ligga så här...
Efter ytterligare en timme ca klockan 13:00 blev han hungrig.. För han hade bara ätit 2 torra mackor på hela dagen.
Måste ju varit mitt fel eller?
Sedan gick det en stund till och jag Försökte fråga lite romantisk om vi skulle ha lite mysigt när vi kom hem (fredag och allt) Då fich jag det mindre romantiska svaret:
-Jag ska äta när vi kommer hem!!
Ja klockan blev tillslut 16:00 vi packade i hop tält, leksaker, fikakorg och casper och begav oss till bilen, där var det bara en temp på 45 grader... Skönt
Ja så kan en dag vid standen se ut!!
